Vill ju hänga med Lotta men hon bor isolerat uppe i Maroulas. Hon säger att det är allt för knöligt att ta sig till och från byn. Fast jag vet ju att utanför kontoret så står det en Moppe som väntar på att komma till användning. Och nej, jag är inte självmordbenägen och ja, jag vet att grekerna kör som idioter men ändå ville jag ge mig på de grekiska vägarna. Såhär såg min första moppetur på Kreta ut:
- Moppen startade inte. Kicken fungerar inte. Vi sprang igenom hela byn för att få igång den.
- För att undvika de flesta bilgalningarna så tog jag alla de småvägar som jag blivit instruerad att ta. Problemet kom när jag skulle korsa den uttorkade bäcken. Regnovädret har sett till att den inte är så uttorkad längre. När vägen var översvämmad fick jag irra omkring i evigheter för att hitta en ny väg. Det hjälpte ju inte direkt att det var kväll och kålsvart ute.
- Vägen upp för berget var hyfsat brant. Moppen orkade inte alls denna sluttning. Jag får promenera släpandes med fanskapet hela vägen upp för berget! Bara detta tog cirka en timme.
- Väl uppe på toppen så är jag lite väl uppe på toppen. Jag har gått för långt. Är vilse. Nu ger jag upp och tar upp telefonen för att ringa efter förstärkning. Efter lite spaning hittar de mig uppe på toppen och jag får hjälp att reparera moppen och vi beger oss tillsammans till byn.
- Efter att ha tillbringat en trevlig kväll med Lotta så bestämmer jag mig för att ta den feta motorvägen hem. När jag kommer in till stan står det några och blinkar åt mig med ficklampa. Aha, polisen. Tur att jag tog på mig hjälmen i kurvan innan!! De tyckte att moppen lät underligt, gick lite väl för fort och undrade vad jag hade gjort med den. Ärligt talat så visste jag ju inte vad de hade gjort med den uppe i byn när dom "fixade den" så det var rätt enkelt att spela dum svensk blondin. Okej, jag är inte vidare blond men solblekt råttfärgat hår duger här. Efter 15 minuters fet smörande och idioti-spel fick jag lov att åka. Problemet var kicken. Den fungerade ju fortfarande inte. Det hela slutade med att tre poliser hjälptes åt att springa igång moppen min så jag tillslut sakta men säkert kunde ta mig hemåt.
Lotta hade rätt, det är ett litet äventyr att ta sig fram och tillbaka från byn.
Kalinichta!
Ai,AI,AI; snälla Emilia,vilken äventyr du hde. Det är försent säga till Dig akta att inte går vilse. Var Du ensam uppe på berg.Det måste vara helt svart överallt. Kom någon att hjälpa DIG. Ska komma hemta hem DIG. Jag blir rädd när jag läste Din berättelse. Poliserna gjorde bra att spram med moppe. GÖR INTE OM DETTA: VARMA KRAMAR från mummu
SvaraRaderaMummu, chilla ;) Det var bara en liten moppetur, ganska roligt minne. Många kramar!
SvaraRaderaKära Emilia jag förstå, att det är helt ok. Men när jag läste först om din berättelse kom en skräck-film inne i mitt huvudet. Det var bra att du kan tänka som en roligt minne. Var all vall försikt. GOTT NYTT ÅR. KRAMAR
SvaraRadera